Finns positiv stress?

av Bo Ahrenfelt

Introduktion

Då och då hör jag att en del människor är övertygade om att det finns positiv stress. Att vi kan tala om negativ stress som är dålig för oss och positiv stress som är bra. När jag frågar vad de menar får jag ofta svaret att ”Det känns så!”, vilket jag varken betvivlar eller ifrågasätter. En personlig upplevelse av sanning, är alltid sann för den som har den. Men frågan kvarstår emellertid – finns det verkligen positiv och därmed, nyttig stress? Och svaret är faktisk både ja, och nej. Hur får jag nu ihop dessa motsatser, kan man undra?

Läkande reaktioner och att sustaina

Som alltid när det handlar om levande system, varav vi människor är ett, är svaret på en fråga  ”Det beror på!”. Vi talar nämligen om perspektiv, nyanser, kontextuell påverkan och vilken typ av analys vi väljer att göra. Evolutionärt vet vi att stress av olika sorter framkallar läkande reaktioner hos en levande organism. Kännetecknande för dessa är att de anpassar sig till den livsvärld den lever i. Det kan gälla svält, ett ansträngande fysiskt liv eller för mycket solljus och farliga kemiska föroreningar. Motåtgärder sätts in från DNA-nivå i cellerna till organismen i stort som, om den har rörelseförmåga, kan sätta sig i säkerhet. Man har anledning att anta att dessa förmågor härstammar från en fyra miljarder år gammal gen i en encellig organism.[i] Därefter tycks utvecklingen gått via den enkla jästcellen, över flugor, gnagare, hundar och apor till människan. Tilltagande komplexitet och avancerade förmågor har ökat under tidens gång. Evolutionen har haft gott om tid på sig att bygga upp ett bra och effektivt försvar mot stress. Det är emellertid viktigt att skilja på anorexi, självsvält, från en kalorirestriktion som utlöses av livsvärlden. Anorexia har inre, psykologiska utlösande faktorer som spelar en avgörande roll. Och det är inte den typen av kalorirestriktion vi talar om här.

Alla levande system är öppna, vilket innebär att livsmiljön påverkar systemen på en mängd olika sätt, på gott och ont. En skada på en gen kan repareras, vilket sker under återhämtningsfasen. Sedan drar sig reparatören tillbaka och sköter omvårdnaden och hanteringen av generna. Påverkande variabler kan vara så många att de inte går att hantera var för sig. Det är särskilt påfallande vid psykiska och mentala stressorer. I de mentala perspektiven finner vi mer komplexa mönster både på individuell och gruppnivå. En enda åtgärd inom organismen räcker därför sällan till för att stoppa våra medvetna och icke medvetna stressreaktioner så att vi kan återställa funktionen helt och läka.

Här på Hållbar vardag har vi två lika grova som viktiga perspektiv på den mentala delen av vår mänskliga organism – liv och arbete. Privat, socialt och professionellt. Härigenom täcker vi 24-7 perspektivet. Dygnets alla timmar och veckans alla dagar, månad för månad och år efter år. Vårt fokus är att hjälpa människor att förlänga den friska delen av sina liv, där symtom ännu inte finns eller är begränsade och tillfälliga. Och vitaliteten är hög. Sjukvård och sjukdomar som perspektiv sköter andra. Vi fokuserar på personlig, grupp och mänsklig hållbarhet. Man kan också säga att vi ”sustainar”, som vi kallar det. Att kontinuerligt gå in tidigt i livsförloppet och förebygga det förebyggande. Men vi arbetar också inom den förebyggande fasen så att sjukdom inte bryter ut när väl symtomen börjar uppträda, om än i någorlunda beskedlig form.

Allt påverkar allt

Så här långt ser vi att det verkligen tycks finns goda processer som kan förknippas med stress. Men, innan vi tittar närmre på svaret på frågan jag ställer i rubriken, ska vi ta en snabb överblick över stress, sårbarhet och ohållbarhet på gruppnivå. Det är där vi hittar statistik, sjukdomar och diagnoser som registreras av sjukvård, företagsvård och andra. Försäkringskassan gav 2013 forskningsrådet Forte i uppdrag av regeringen att ta fram en vetenskaplig kunskapsöversikt om förhållandet mellan arbetsförhållanden, psykisk ohälsa och sjukskrivning.[ii] Där framgår med all önskvärd tydlighet att för en ”arbetsåtergång (skall ske) efter en sjukskrivning för en psykisk ohälsa krävs att arbetsplatsen är involverad, vare sig orsaken till sjukskrivningen finns där eller inte.”. Jag vikarierade under studietiden en termin på en rehabiliteringsklinik som tillförordnad underläkare. På kliniken hade man insett att liv och arbete inte kan separeras och att båda faktorerna påverkar utfallet av vidtagna åtgärder på ett avgörande sätt.

Det går sakta att implementera de kunskaper vi erövrat i liv och arbete, men det står inte still. Vissa fakta behöver upprepas för varje ny generation som kommer ut på arbetsmarknaden. Det är min och vår erfarenhet här på Hållbar Vardag, att om den friska perioden i livet skall förlängas krävs inte endast arbetsgivarens engagemang i medarbetaren och arbetsgruppen, som ni också kan se i tidigare artiklar jag skrivit. Även det personliga ledarskapet hos chefer och arbetsgruppens egna aktiviteter spelar viktiga och centrala roller. Huvudrollsinnehavaren på scenen är förstås individen själv. Motivet för arbetsgivaren att engagera sig ligger förstås i att den enskilde individen är den minsta resultatskapande enheten i helheten organisationen. De individuella aktiviteterna syns på sista raden som man brukar säga. Större vinst på privata sidan och mindre kostnader på den offentliga. Båda är förstås centrala perspektiv under alla förändringsarbeten oavsett ägande. Vinsten för individen är ett mer hållbart liv med alla de positiva aspekter det innebär för vår vandring på planeten – att leva livet levande.

Det är också ett välkänt ledarskapsfenomen ända från Antiken, genom krigens historia till modern managementforskning, att en välfungerande organisatorisk helhet och oddsen för ett gott resultat uppstår genom aktiva, ansvarstagande medarbetare. För att bli en hållbar människa räcker det därför inte att ha en engagerad arbetsgivare som förser sina medarbetare med ett gymkort, trots att vi vet att fysisk träning verkligen är bra för hälsa och välmående. Idag lever vi i ett högt tempo och i ett komplext, stressat och överinformativt samhälle 24-7. Vi kan därför inte separera individ från familj, relationer, samhälle eller arbetsgivare. Liv och arbete hänger ihop. Ingen kommer undan den helhet livet består av. Och att allt påverkar allt. Människan är ett öppet levande system under påverkan från den totala kontext hon lever i 24-7.[iii]

Stressorer

Det finns hundratals olika psykiska diagnoser även om antalet kan variera mellan olika diagnostiska register. Vi hittar såväl lätt psykisk ohälsa, djup depression och psykotiska sjukdomar. Men även livskriser och personliga motgångar kan finnas med i olika register, trots att det är helt normala reaktioner de flesta upplever i livet. Kritiker hävdar att vi försöker medikalisera ett normalt liv. Att äta piller istället för att utvecklas personligen tack vare livets upp- och nedgångar.[iv] Forskarna på FORTE fann samband mellan olika utlösande orsaker de kallar ”Arbetsfaktorer/exponeringar” och som jag här kallar stressorer. Det som påverkar individen och kan utlösa symtom och sjukdom 24-7. Man ser till exempel att den välkända triaden krav-kontroll-stöd återkommer i rapporten från FORTE, vilket inte förvånar.[v] Det är centrala perspektiv.

Nu till det positiva. Stressorer kan initiera en positiv reaktion genom att en stress, som inte invaderar individen fullständigt, aktiverar försvar och läkande processer i kropp och psyke. Det betyder inte att stress är positivt. Stress är alltid stress och är en del av livet för ett öppet levande system i en viss kontext eller livsmiljö. Vad det betyder är att återhämtningens process utlöst av yttre stressorer, har positiva komponenter som stärker oss. Krig utlöser fred och cancer aktiverar immunförsvaret. Det betyder inte att krig och cancer är något positivt. Stressorer som utlöser positiva läkande aktiviteter för organismen är till exempel för lite mat, intermittent fasta eller en lågkaloridiet då cellerna lägger energi och fokus på överlevnad och stänger ner den energiförbrukande celldelningen. Forskarna är idag överens om att en lågkaloridiet kan leda till både ett friskare som länge liv. Äkta svält och anorexia som båda är mycket destruktiva lågkaloridieter blir alldeles för belastande för organismen. De är bara destruktiva. Fysisk träning är kopplat till ett längre och friskare liv, medan överträning skapar skador, vilket vare idrottare vet. I skolan får vi lära oss att solljus på huden skapar det viktiga D-vitaminet. Men, för mycket solande bränner vår hud med risk för cancer.

Evolutionen har lärt oss sustaina

Alla som haft katt eller hund vet att de går och lägger sig när de utsatts för stress som slagsmål eller sjukdom. De äter väldigt lite men dricker vatten, vilket stärker försvaret. Återhämtningsbeteende eller att sustaina är en evolutionärt nedärvd reaktion för att hantera en föränderlig och ibland farlig omvärld som vi behöver anpassa oss till. Därav en positiv effekt för organismen. Organismens försvarsåtgärder tar hand om de hot vi utsätt för, men har också sina begränsningar. Levande system har ett bra motstånd mot skada till en viss nivå, där något destruktivt inträffar. Cellernas DNA påverkas kontinuerlig, vilket kan leda till cancer. Sinclair (2019) hävdar att våra fyrtiosex kromosomer och vårt DNA kan skadas varje gång de kopieras. Det kan ske upp till två miljarder brott per dag! Ofattbar aktivitetsnivå, kan man tycka. En nyfödd liten människa har 26 miljarder celler och en vuxen avsevärt fler. En vuxen person har ungefär 37 biljoner celler som kan skadas av stressorre.[vi]

När vi går på gymmet och tränar utsätter vi musklerna för en stress som gör att musklerna bryts ner. Under återhämtningen växer de till och blir större och starkare. Inte under träningen. För mycket träning har istället motsatt effekt och kallas överträning. Då krävs vila och ibland behandling. Hur vi hanterar livet och oss själva i den egna livsmiljön, under liv och arbete, är ett mycket centralt perspektiv när det handlar om friskhet, sjukdom och hälsa. Inte för inte talar vi idag om livsstilssjukdomar, som ofta räknas såsom kroniska. Livsstilen är med och skapar dem samt deltar aktivt i att underhålla dem. Fördelen med det är att vi också kan påverka processen själva.

Våra val i liv och arbete har stora effekter

Till de kroniska sjukdomarna hör till exempel hjärta-kärl och stroke, cancer, Alzheimer och reumatiska sjukdomar. Även stress kan räknas hit eftersom den kan kronifieras och vara långvarig med olika psykiska och fysiska symtom, samt med tanke på alla de fysiska och psykiska utryck för ett stressigt liv och leverne som vi ser idag. Nästan hälften av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Spektrat på psykisk ohälsa är brett. Från oro, stress och ångest, över nedstämdhet, depression och vidare till allvarliga psykiska diagnoser som kan behöva mediciner och i vissa fall kräver dygnet runt vård. Stress påverkar hela organismen vilket gör att överbelastning av stress ger såväl fysiska som psykiska och mentala symtom. Genom komplexa funktioner talar vi idag om psyko-neuro-immunologi. Via hormonernas och nervfunktionernas olika system och interaktioner får vi också påverkan på immunsystemet. Kort sagt, helheten den mänskliga organismen är påverkad vid stress. Vilket organsystem som ger symtom varierar däremot från människa till människa. Hjärta-kärl och mag-tarm är vanliga symtomområden liksom psykiska symtom. Men även våra kognitiva, emotionella, mentala och sociala kapaciteter blir starkt påverkade av stress. Analys- och beslutsförmågan försämras vilket påverkar de flesta människor, liksom vår förmåga att fungera i grupp och leda oss själva och andra. Det är en påverkan som sker även hos de som inte tror på det eller känner av det. Den gruppen, liksom machokillen eller tjejen, kan reagera genom att öka takten och därigenom stressen. Paradoxalt nog kan det kortsiktigt kännas som en oerhört positiv stress. Först in i väggen vinner, tycks de resonera. Det är också en effektiv metod om man vill förtränga sina känslor och upplevelser och undvika att åtgärda hot och möjligheter. I varje fall under en period, tills man når den nu berömda väggen där allt havererar.

Sammanfattning och svar på frågan jag ställde i rubriken

1. Evolutionen har gett alla levande system, varav den mänskliga organismen är ett, förmågor att hantera en ständigt föränderlig omvärld med såväl hot för skador som möjligheter till utveckling.

2. Hela människan i liv och arbete påverkas av stress och stressorer. Kropp och fysiska förmågor, psyket, våra mentala tankeförmågor och sociala kompetenser påverkas. Allt påverkar allt.

3. Efter en situation med stressorer vi uppfattar som en utmaning vi klarar av, har vi lättare att tillåta oss återhämtning och njuta av situationen. Situationer där stressorerna uppfattas så överväldigande att de skapar uppgivenhet, är ett höggradigt och farligt gift. Vi är alla olika och uppfattar stressorerna på vårt eget sätt. Döm inte andra efter dig själv, eller dig själv. Alla kan gå in i väggen.

4. Stress är alltid bara stress. Om vi ger oss möjlighet till återhämtning fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt, aktiverar organismen sina försvars- och överlevnadssystem och bygger en starkare organism ur helhetsperspektiv. Känslan av utmaning-vi-klarar-ökar.

5. Passerar stressorerna vår personliga toleranströskel bryts vi ner och blir sjuka.

6. Det är inte problemet som är problemet. Det är hur vi hanterar problemet som är problemet.

Lyckligtvis finns det mycket vi kan göra för att förlänga vår friska och kreativa del av livet och dra nytta av våra förvars- och reparationssystem som stärker oss. Och, som alltid, det handlar om att erövra en personlig balans. Det finns anledning att återkomma till det i fler artiklar. Till dess – läs mina tidigare. Och lycka till med ditt levande liv!

[i] Se diskussionen i Sinclair, D.: Lifespan. Thorsons 2019. Han är professor i genetik på Harvard Medical School i Boston, USA.

[ii]I Socialförsäkringsrapport 2017:2 presenterar man sin syn. Den lista på forskare FORTE presenterar skänker onekligen tilltro till utfallet av undersökningen.

[iii] Se vidare Ahrenfelt, B.: Förändrings som tillstånd, Studentlitteratur 2013

[iv] Se t.ex. Johan Cullbergs klassiska bok Kris och utveckling. Senaste upplagan från 2006 har dessutom ett avsnitt om katastrofpsykiatri av Tom Lundin.

[v] Se det klassiska verket Karasek R, Theorell T.: Healthy work: Stress, productivity, and the Reconstruction of working life. New York: Basic books, 1990 

[vi] https://ki.se/forskning/nu-far-vi-stenkoll-pa-alla-vara-celler

Om artikelförfattaren:

Bo Ahrenfelt är leg läk och psykiater. Har bland annat skrivit Förändring som tillstånd (Studentlitteratur, 1995, 3:e uppl 2013), Konflikthanterings boken (Liber, Årets ledarbok 1992) och Revir och ledarskap (Liber 2007). Utbildad inom Kroppspsykoterapi (EABP), Gestalt, psykodynamik, MediYoga. Mediterat och bedrivit QiGong i många år.

Grundare och ledare för Institutet för Liv och Arbete 1990-2015, ett nätverk av högkompetenta personer som specialiserade sig på förändringsarbete och utveckling på individ-, grupp-, och organisationsnivå med klienter och kunder inom privat och offentlig sektor. Bo intresserar sig för och arbetar med personlig utveckling, livskvalitetsfrågor och coachning i liv och arbete sedan många år.